Psykisk hälsa

Psykisk hälsa

“Why does every organ in the your body get support and sympathy […] except for your brain.”


Läs om viktiga aspekter av psykisk hälsa och ohälsa. Vad får oss att må bra och hur ser psykisk ohälsa ut?

 

Vad är psykisk hälsa?

Allmänt
Psykisk hälsa kännetecknas av vårt emotionella, psykologiska och sociala välmående. Det kan påverka hur vi hanterar stress, andra människor och gör val. Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet och mer allvarligare symtom som uppfyller kriterierna för psykiatrisk diagnos.

Olika symtom på psykisk ohälsa
Biologiska faktorer kan påverka, såsom genetik eller hjärnans kemi. Även livshändelser kan påverka, såsom trauma och kriser. Tecken på försämrad psykisk hälsa kan vara många och olika. Ofta brukar man dela upp symtom i olika kategorier för att få en överblick;
Emotionella symtom; såsom låg energinivå, känslor av meningslöshet, värdelöshet och hopplöshet, eller förvirring, stress, irritation, oro, ängslan.

Kognitiva symtom; t ex oros- och katastroftankar, minnessvårigheter eller självskadetankar.

Sociala eller beteendemässiga symtom; rubbad sömn, kost, motion, isolering, passivitet, uppvevat beteende, eller rökning, alkohol och drogbruk. Social symtom kan vara att inte komma överens med andra, att inte kunna hålla sin personliga integritet eller svårt att klara av jobb eller skola.

Fysiska symtom; såsom smärta och värk, ont i magen, tryck över bröstet, rastlöshet.

I kontrast kan tecken på en god psykisk hälsa kan vara att se sin fulla potential, klara av stressfulla moment, kunna arbeta och studera produktivt, ha meningsfull interaktion med sin omgivning.

Normalt och avvikande?
Det är viktigt att se psykisk ohälsa som något vanligt och inte som onormalt. Det är en del av livet att faktiskt må sämre emellanåt. Inom vården brukar man oftast sätta en diagnos för de besvär en patient uppvisar. För att en diagnos ska sättas behövs kriterier uppfyllas. För att psykiska besvär ska kunna få en diagnos finns nästan alltid ett kriterie som behöver uppfyllas; att symtomen ska orsaka ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Det betyder att även om man mår dåligt men klarar av att leva sitt liv såsom man vill, ska oftast inte en diagnos sättas. Oavsett om man uppfyller kriterierna för en diagnos kan man behöva stöd. Oavsett om man uppfyller kriterierna för en diagnos betyder det inte att man är “defekt” eller mindre värd.

Vad vi gör och vilka vi är
För att avdramatisera psykisk ohälsa, kan vi separera vilka vi är och vad vi gör. Exempelvis, är det inget fel att ha känslan nedstämdhet, men handlingarna att isolera sig och passivisera sig, måste förändras. Det är inget fel att ha ångest, men handlingarna att undvika sociala sammanhang, måste förändras. 

När vi ser oss själva på detta sättet, öppnas plötsligt väldigt många möjligheter att skapa ett meningsfullt liv trots den smärta som finns! Denna syn har likheter med buddistisk filosofi (utan religiösa inslag såklart). Där skiljer man på smärta och lidande. Smärta finns alltid i livet, men själva lidandet är något man kan påverka. Det kan låta provocerande, men öppnar också upp för att själva styra och ta ansvar för våra liv. Trots att man kan ha smärta, såsom negativa känslor, beror lidande på hur mycket man låter dessa styra ens liv. Om jag gör färre meningsfulla saker på grund av min smärta har jag både smärta och lidande. Om jag gör det jag tycker är meningsfullt trots min smärta, så styr jag över hur mycket lidande jag har av smärtan. 

Smärta är alltså en del av livet. Psykodynamikern Johan Cullberg skrev boken kris och utveckling. Livet innehåller kriser av olika slag, och det är bara en fråga om när nästa kris kommer snarare än om. I kriser sker dock oftast en förändring, en utveckling. Man förändrar sitt sätt att se världen och sina beteenden. Kanske gör en kris förväntningarna på livet mer realistiska. Kanske man börjar känna acceptans mot vissa saker och då kan börja leva igen. Kanske ser man världen mer ödmjukt och sina medmänniskor mer kärleksfullt efter en kris. När man är i krisen känns den dock oftast mest smärtsam och onödig, men om man kan komma ihåg att kriser ofta utvecklar oss, kanske man kan finna en mening i det trots allt. 

Från kunskapsguiden:
Vad är psykisk ohälsa?
Från Institutet för Stressmedicin (ISM):
Vad är stress?
Från Stressforskningsinstitutet:
Introduktion till sömn
Trötthet och återhämtning
Stressmekanismer
Det finns även information på de olika förbundens, föreningarnas eller stödgruppernas hemsidor.

Hur vanlig är psykisk ohälsa?

Vad säger källor som Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten, Institutet för Stressmedicin, Socialstyrelsen med flera.

Oro, ältande och grubblande

Hur fungerar det som kan kännas som en röra av tankar i huvudet?