Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT

“Always look at the function, its not what you did but why did you do it? Once you find the why then you walk through another door.”

Matt Broadway-horner

Vad är KBT?

Allmänt
Kognitivbeteendeterapi (KBT) är ett paraplybegrepp på flera olika behandlingar som har historiska rötter dels i beteendeterapi och dels i kognitiv terapi.  Modern KBT har ofta även inslag av österländsk filosofi såsom acceptans och medveten närvaro (mindfulness). Vissa metoder inom KBT kan vara för generell psykisk ohälsa och vissa är specifika för exempelvis trauma, depression, social fobi, tvång m.m. 

Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer för vilka behandlingar som bör ges för vilka tillstånd utifrån den forskning som finns världen över. Där har KBT en stark ställning som rekommenderad behandling för många tillstånd. Forskning på de olika metoderna och interventionerna inom KBT görs ofta i kontrollerade studier och visar på den vetenskapliga syn som finns i grunden.

KBT går ut på att träna på nya beteenden och tankemönster för att må bättre och skapa meningsfullhet.  Man närmar sig besvär både i teori och praktik, genom kunskap och uppgifter mellan sessioner. Behandlingen formas utifrån typ av symtom, dess styrka, längd och hur ofta symtomen återkommer. Ibland kan förändringsarbete bli för tungt, varav fokus blir en stödjande kontakt. 

Praktiskt
För klienter är behandlingen för det mesta mellan  8-20 tillfällen, vilket brukar vara kortare än traditionella psykodynamiska terapier. Vanligtvis är varje möte på 45 min. Att man kallar det “timme” beror på att det även ingår journalföring för behandlaren. 

Ofta har man ett handlingsorienterat fokus; att vi förändrar oss själva genom att förändra våra beteenden. Det betyder att förändring också görs mellan sessionerna, t ex i form av “hemuppgifter” som klient och behandlare kommer överens om tillsammans. 

Andra delar i KBT
En KBT-behandling är oftast även målorieterad; vi formulerar vad vi vill åstadkomma. Det kan vara en riktning, mål och delmål som behövs skrivas ner. För att få en givande struktur i behandlingen brukar man ofta registrera aktiviteter och stämningsläge över tid. Då kan vi objektivt se förändringar och mönster. Det kan göras genom kalender, dagbok, app eller arbetsblad. 

 Källor: 

Socialstyrelsen
KBT i utveckling av Anna Kåver
Vad är KBT? – Psykologiguiden

Beteendeanalys

Beteendeanalys ger oss en grund för att förstå våra beteenden. Istället för att se till innehållet ser vi funktionen och kontexten istället. Vilket konsekvens gav beteendet och vad orsakade det? 

Beteendeexperiment

För att veta om ett beteende fyller en positiv funktion, behöver man ibland helt enkelt testa det. Det är svårt att enbart tänka sig till vilka konsekvenserna blir. Beteendeexperiment är utmärkt för att hitta en annan strategi än att “tänka sig fram”.

Tankemönster

Den kognitiva delen av KBT går in på hur vi tänker. De automatiska tankar som dyker upp är kopplade till underliggande grundantaganden om världen.

Att sätta mål och delmål

För att lyckas med förändring är ett koncept att bryta ner förändringen till mindre steg. I behandling kan det handla om att formulera mål och delmål för sin värderade riktning.

Värderad riktning

Värderad riktning är en värdering man strävar efter, som inte är ett statiskt mål. Tänk ett väderstreck i en kompass. Först formulerar vi riktningen, därefter kan vi formulera delmål som tar oss ditåt!

Exponering

Exponering betyder att utsätta sig för något obehaglig i syfte att långsiktigt minska de negativa känslorna kopplade till det. Genom att göra en hierarki kan vi börja med lättare exponeringar och arbeta oss uppåt.

Beteendeaktivering

Beteendeaktivering används för nedstämdhet och depression. När isolering eller passivitet råder behöver man en plan för att aktivera sig och på så sätt komma i kontakt med nya stimuli.

Sömnskola

Använd appar, bok, videor med mera för att komma tillrätta med din sömn. Här listar jag en sammanfattning av de vanligaste åtgärder för sömnbesvär.