Hur vanlig är psykisk ohälsa?

Hur vanlig är psykisk ohälsa?

“There is no standard normal. Normal is subjective. There are seven billion versions of normal on this planet.”

Matt haig

Sidan är just nu under bearbetning

Se gärna min Youtube-kanal där man kan hitta info om olika besvärs prevalens. 

Hur vanlig är psykisk ohälsa?

Du är inte ensam!

Ofta kan det kännas som man är väldigt ensam när man mår dåligt. Faktum är att psykisk ohälsa är vanligare än vad vi tror. Olika institutioner och myndigheter gör undersökningar kring psykisk hälsa och ohälsa. Ofta använder dom lite olika frågor och tillstånd att undersöka och då kan det vara svårt att göra en enhetlig sammanställning. Datan jag tar upp visas utifrån den institution som utfört den. Jag har sammanställt de viktigaste punkterna väldigt kortfattat med så många pedagogiska bilder och grafer som möjligt. Om man vill läsa mer finns länkar till undersökningarna längst nere under “källor”.

 

Datan kommer från Folkhälsomyndigheten och från graferna kan vi se att 30% av den totala befolkningen mellan 16-84 år uppger besvär av ängslan, oro eller ångest och ytterligare 6% uppger svåra besvär. Graferna nedan säger oss att besvären är vanligare bland yngre och bland kvinnor. Ängslan, oro eller ångest är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att undersöka folkhälsan. Indikatorn uppdateras vartannat år.

Hur många procent av befolkningen uppger besvär av ängslan, oro eller ångest?

Bild 1: % med besvären ovan hos män resp. kvinnor.

Bild 2: % med besvären ovan mellan olika åldersgrupper.

Bild 3: % med besvären ovan mellan åldergrupper hos enbart kvinnor.

Att kvinnor är överrepresenterade i datan ovan, i sjukfall hos Försäkringskassan, i besvär som stress och depression kan bero på flera saker. Fler kvinnor kanske har mer påfrestande arbeten inom vårdyrken. Kanske finns ett traditionellt ojämnställt hushåll och samtidigt ett modern krav på karriär i arbetslivet. Kanske är kvinnor mer öppna med att må dåligt och män mer obenägna om att prata om sin psykiska ohälsa. Kanske använder män andra sätt att visa sin ohälsa på. Män har en överrepresentation i vissa delar av psykisk ohälsa, bl a suicid och missbruk. Mäns överrepresentation i impulsivitetsstörningar är debatterat men ett symtom skulle kunna vara mäns överrepresentation i brottsstatistiken (Ekström, 2008).

 

Data från Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor

Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Den ska visa hur befolkningen mår och följa förändringar över tid. För att mäta psykiskt välbefinnande användes formuläret “General Health Questionnaire” som beskriver psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner av påfrestningar.  Det utvecklades av WHO. Från undersökningen kan man se att 3% av befolkningen mellan 16-84 år uppger att de har de senaste 12 månaderna övervägt att ta sitt liv. Mindre än en procent har försökt ta sitt liv de senaste 12 månaderna. Av de tillfrågade uppger 8% att de har sömnbesvär och 7% att de har svåra sömnbesvär.  Hela 58% uppger besvär av trötthet, varav 9% svåra besvär av trötthet. 

Data från Institutet för Stressmedicin (ISM), Arbetsmiljöverket m fl

ISM forskar om stress och däribland utmattningssyndrom. Stressrelaterade besvär är den ledande orsaken för sjukfrånvaro i flera Europeiska länder. Obalans i arbete-fritid kan predicera stress-relaterade sjukdomstillstånd hos både män och kvinnor. Fysisk hälsa har samband med stress, psykisk hälsa och arbetsförmåga. Om man är fysiskt aktiv får även personer med hög stressbelastning mindre symtom.

Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket visar i en undersökning att cirka 15% av kvinnorna i den arbetande befolkningen upplever besvär till följd av stress eller andra psykiska påfrestningar. Motsvarande siffra för män är 8%. 60-70% av patienter som söker för stressrelaterade besvär också rapporterar värk/smärta från olika delar av kroppen.

Kart-studien i Västra Götelandsregionen
KART-studien som undersökte stress, hälsa och arbetsmiljö bland Västra Götalandsregionens anställda 2004-2010 visade att ungefär
en fjärdedel av deltagarna hade tecken på allvarligare psykisk ohälsa, d.v.s hög förekomst av symtom på utbrändhet/utmattning, depression och/eller ångest.” 

Data från Försäkringskassan

2010 var sjukskrivningarna i Sverige på en historiskt låg nivå efter en ökning under början av 2000-talet. Sedan dess har sjukskrivningar ökat och den största ökningen har varit inom psykiatriska diagnoser, som från 2014 blev den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Försäkringskassan ger ut “korta analyser” kring utvecklingen på området. Antal startade sjukfall per år är en indikation på folkhälsa och kan delas in i ålder, kön, fysiska och psykiska orsaker. 

2016 var psykiatriska diagnoser orsak till 44% av de pågående sjukfallen. Bland de psykiatriska diagnoserna är anpassningsstörningar och reaktion på svår stress det som ökat mest och har ca hälften av de startade sjukskrivningarna. Anpassningsstörningar kommer från omvälvande händelser med stor stress, som innebär svårigheter att anpassa sig i den förändrade kontexten,ex livskriser, sorgereaktioner etc. Hos kvinnor har psykiatriska diagnoser som orsak ökat markant jämfört med fysiska orsaker och jämför med psykiatriska diagnoser hos män. I grafen nedan ser vi att depressiv episod står för mellan 24,6-28% av startade sjukfall (recidiverade depressioner betyder återkommande depressioner). Från graferna kan man utläsa att det är ökade sjukfall från framförallt kvinnor orsakade av psykiatriska diagnoser, varav främst anpassningsstörningar/reaktion på svår stress.

 

Försäkringskassan beskriver ett tydligt mönster där en sjukskrivning med psykiatrisk diagnos generellt sett har lägre grad av återgång i arbete och större risk för återfall i sjukskrivning. Det gäller särskilt för svårare tillstånd såsom schizofreni och bipolär sjukdom. Prognosen för att komma tillbaka i arbete är bättre för sjukskrivning från reaktion på svår stress och anpassningsstörning. Procentandelen som återgår till arbete ligger högt, på 93%. Dock är återgången i långsammare takt när psykiatriska diagnoser är orsaken. 

 

Data från Socialstyrelsen

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år. Det är framför allt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av den psykiska ohälsan, och eftersom antalet nya sjukdomsfall ökar och även tenderar att bli mer långvariga kommer ökningen inte att mattas av den närmaste tiden.

Kraftig ökning av psykisk ohälsa hos barn och unga vuxna

Övrig data

The American Psychiatric Association beskriver att en av fem i den vuxna amerikanska befolkningen uppger psykisk ohälsa. 4,1% beskriver svårare psykisk ohälsa och 8,5% beskriver substansmissbruk.

Vid varje givet tillfälle lider 4% av män och 7% av kvinnor i befolkningen av depression i klinisk bemärkning, enligt Lehtinen (1994).

Sahlgrenska universitetssjukhuset & CAN
[I den svenska befolkningen finns] 400 000 med alkoholberoende, varav 100 000 med svårt beroende. 15 procent av männen och 5 procent av kvinnorna i befolkningen är någon gång under livet alkoholberoende. (Sahlgrenska universitetssjukhuset) 16 procent av den vuxna svenska befolkningen uppvisade ett riskbruk år 2014. För kvinnor var andelen 13 procent och för män 19 procent (CAN)