Beteendeexperiment

Beteendeexperiment

“If you always do what you’ve always done, you’ll get what you’ve always got”

Steven hayes

Ofta har vi ganska fasta föreställningar om världen och hur saker och ting fungerar. Ibland ganska skeva föreställningar om vad som kommer hända om vi testar något nytt. Ibland ganska konstiga argument för att få slippa göra förändring.

Nobelpristagaren Daniel Kahneman beskriver i sin bok Tänka, långsamt och snabbt hur svårt det är för oss att gå emot den världsyn vi redan har (eng. confirmation bias). Många gånger hamnar vi i resonemang som ensidigt bekräftar de perspektiv vi redan har. Att förändra sin syn är oerhört svårt för hjärnan, det tar både energi och viljekraft. I Kahnemans bok beskrivs även hur hjärnan per “default” använder sig av den enklaste, mest kostnadseffektiva (i energi) förklaringen i sina försök att förstå världen. Komplexa förklaringar, med många olika faktorer går emot hjärnans fundamentala sätt att fungera. Det är därför svårt för oss att helt enkelt sätta oss ner och tänka ut en lösning för en komplex situation. Oftast hamnar vi i att försvara de värderingar, perspektiv eller sätt vi redan har, till och med för oss själva. I psykodynamiska sammanhang pratar man ofta om försvar. Ett försvar kan vara rationalisering – att genom intellektuella eller analyserande argument förklara bort handlingar som kan syfta på förändring. Tänk på någon som tvångsmässigt tvättar händerna. Om någon (eller den själv) skulle föreslå att ta på smutsiga handtag skulle det förmodligen komma en rad argument för varför detta är onödigt eller dåligt. Dessa argument kan ses som försvar (psykodynamiskt begrepp för det pedagogiska värdet). 

Om man inte kan lita på hjärnan, vad ska man då lita på?

Svaret kan ligga i verktyget beteendeexperiment. Istället för att tänka oss fram till slutsatser, borde vi i större utsträckning testa oss fram. Syftet med beteendeexperiment är att testa våra tankar om världen. Stämmer de eller inte? En annan fördel med metoden är att vi får känna på nya handlingar och dess positiva eller negativa konsekvenser, ett mer utforskande förhållningssätt gentemot världen. Kanske går man inte på språkcafe och hjälper flyktingar lära sig svenska, för man har en tankemässig rational; “det är samhället som borde ta det ansvaret” eller “jag ger redan bidrag, så jag borde inte må bättre av det”. Men genom ett beteendeexperiment kanske man kommer i kontakt med de verkliga konsekvenserna av handlingen, t ex man mår bra av att hjälpa människor i nöd.

När man pratar om att testa andra strategier uppdagas ofta hur pass rigida vi är i vårt sätt, och hur motsträviga vi egentligen är för förändring. Beteendeexperiment ger oss en möjlighet att öva på flexibilitet och öppenhet.

Rigida tankemönster om världen gör oss sårbara, och att vi ständigt måste vara i försvarsställning. Ett mer flexibelt förhållningssätt gör oss mindre sårbara, lugnare inför förändring och ger oss möjlighet att hitta den bästa versionen av oss själva. Bennet-Levy (2003) visar hur beteendeexperiment effektivt förändrar tankesätt och beteenden. Ibland måste man dock testa nya beteenden mer än en gång för att få en klar bild!

Man kan få en indikation på om beteendeexperiment behövs om man är överdrivet säker på vad ett beteende leder till utan att ha testat det, att dessa föreställningar har grund i tidigare händelser snarare än den aktuella situationen. Beteendexperiment kan behövas om man medvetet undviker det och har känslor som rädsla, oro, ångest kring fenomenet, förväntar sig överdrivna negativa konsekvenser om man skulle testa och blir begränsad av detta i vardagen.

Genomför ett beteendeexperiment

 

1

Ta reda på vilka beteenden man har som vana

Ibland kan det hjälpa med att fundera kring vilka beteenden hindrar andra nya och ovana beteenden och förändring. Vilka beteenden har vi som vi ser som vana utan att argumentera vidare emot? Vilka beteenden har negativa följder långsiktigt? Vilka beteenden är vi rigida med, ovilliga att förändra? Skriv ner hur ofta, hur länge och i vilka situationer man gör detta beteendet.

2

Vad är ett nytt beteende?

Kanske kan man hitta ett alternativ om man funderar över vad som är motsatsen mot det gamla beteenden. Oftast är det något man sällan gör annars. Fundera fritt och lägg undan de rationella argumenten för stunden. Ibland kan det hjälpa att göra det med någon annan. Oftast tar det emot något att hitta alternativa beteenden, eftersom man är van vid det gamla. Skriv ner hur ofta, hur länge, och i vilka situationer man gör detta beteendet.

3

Beskriv de föreställningar och känslor du har om vad som kommer hända

Kommer man klara arbetsdagen utan 8h sömn och på vilket sätt? Känns det som man kommer gå under av att chefen är sur när man är försenad med arbetsuppgiften? Skriv ner, och skriv även hur mycket du tror på att detta kommer hända.

 

4

Skriv ner de praktiska bitarna och genomför

När, hur, var och hur ofta ska man testa det nya beteendet? Vilka ska vara med?

 

5

Resultat och utvärdering

Skriv ner vad som hände, både beteenden, känslor, tankar och fysiska reaktioner. Skriv ner vad som hände efter du gjort det nya beteendet. Vad gick bra och vad gick mindre bra? Utvärdera sedan resultatet med de föreställningar och känslor du hade innan du testade det nya beteenden. Skatta hur troligt det är att föreställningarna och känslorna slår in. Vad drar du för slutsatser? Ska man testa det nya beteendet fler gånger för att få en klarare bild av vad som händer? 

Oavsett om det har gett nya perspektiv eller om gamla föreställningar visade sig korrekta har du tagit ett steg mot förändring. Du har testat en nya strategi istället för att tankemässigt vara låst till gamla vanor!