Beteendeanalys

Beteendeanalys

“Acceptance doesn’t mean resignation; it means understanding that somehting is what it is and that there’s got to be a way through it.”

Michael j. fox

Beetenden och beteendeanalys
Beteendeanalys är ett grundkoncept i KBT. Den har sin grund i inlärningspsykologi, där man undersöker hur människan lär sig saker. Man ser behandlingen som en kontext där man lär sig nya beteenden för att påverka sin situation och mående positivt. I stort sett allt vi gör, har vi vid någon tidpunkt lärt oss, vare sig det handlar om hur vi går, talar, äter, sover eller tänker på. Om något beteende blir belönat, eller “förstärkt”, kommer det sannolikt att upprepas. Görs något ofta, blir det till en vana. Våra vanor är kostnadseffektiva, eftersom vi vet hur vi ska göra dom och vi vet vad vi får ut av dom. Ibland blir våra vanor destruktiva, till exempel kortsiktiga undvikande genom tv-tittande och mobil som i stunden distraherar en från oro.  Att ligga kvar i sängen kan också bli en vana, utifrån att man kortsiktigt inte behöva utsätta sig för något påfrestande. Min poäng är att vi ska se det mesta vi gör som något inlärt. I det perspektivet kan man även säga att depression är något “inlärt”. De handlingar och beteenden som är utmärkande för depressionen har lärts in för att de fyller en funktion. Av olika orsaker har dessa beteenden lärts in tidigare i livet; kanske för att de då fyllde en viktig funktion eller för att det förstärktes.  Ofta är funktionen att kortsiktigt få bort obehag. Dock har de en långsiktigt konsekvens av försämrat mående och vidmakthållande av depressionen. Utifrån detta perspektiv kan man få en teoretisk förståelse för ohälsa (och hälsa); nästan allt vi gör är inlärt och fyller en funktion. Vi får även en praktiskt angreppsvinkel att förbättra sitt mående – genom att steg för steg lära in nya vanor.
Beteendeanalys för fundamentet för beteendedelen av Kognitiv beteendeterapi. Genom beteendeanalys får vi en förståelse för varför vi gör som vi gör och vad som vidmakthåller fortsatta beteendemönster. Funktionell kontextualism är den teoretiska grunden i beteendeanalys, vilket enkelt sagt betyder att vi behöver se beteendens funktion och i vilken kontext de görs för att förstå dom. Tänk dig att gå på gymmet kan ses som ett positivt beteende, men i kontexten av tvångmässig träning är det negativt. Det låter självklart, men kan ofta ge en ökad förståelse för ens handlingar. Utifrån det synsättet sker de flesta handlingar på grund av vilken konsekvens de har och inte på grund av sitt innehåll! Så har vi ett beteende vi funderar över, ställ frågan; vilken konsekvens är det som gör att jag fortsätter göra såhär? 

Värt att nämna är att det finns beteenden som är automatiska reaktioner eller betingade. Läs mer om respondent och operant betingning i psykologiguiden! 

Funktion och kontext
Tänk nu att du får en starkt obehaglig känsla av orostankar inför jobbet. Du börjar distrahera dig genom att ta upp mobilen. Hjärnan lär sig att beteendet att ta upp mobilen är det sätt som fungerar för att ta bort obehagliga tankar. Och den kommer fortsätta med det, eftersom det fungerar, i alla fall kortsiktigt. Vi ser nu beteendet utifrån den funktion det fyller. Det sker även en långsiktig konsekvens, att man inte vänjer sig vid att ha orostankar (utan att behöva lösa dom). Genom att fortsätta försöka få bort orostankar, kan hjärnan t o m lära sig att orostankarna är farliga och till varje pris bör tas bort. Det är något vi undviker – därför måste det vara farligt!

Tänk dig att du istället för att ta upp mobilen problemlöser orostankarna inför jobbet. Obehaget dämpas och samma inlärning sker: att problemlösa är en bra strategi att ta bort orostankar. Dock kan ju det bli problematiskt eftersom man inte bör problemlösa jobb på sin fritid.

Men inlärning kan även ske “irrationellt”. Tänk dig att du sitter på ett flygplan med flygrädsla. Obehaget är intensivt! Du tänker gång på gång på alla rationella argument för varför flygplan inte störtar: “det är inte statistiskt vanligt”, “mekanikerna är professionellt utbildade och likaså piloterna”, “motorer brukar låta sådär”, och en uppsjö andra lugnande tankar. Tillslut tar flighten slut och du landar oskadd och obehaget släpper! Vilket beteende har hjärnan lärt sig håller dig oskadd på flyg? Tröstande och lugnande argument! Även om de inte har något att göra med om flyget störtar eller inte, har hjärnan lärt sig att det beteendet gör att du klarar dig från att störta (eller i alla fall den obehaliga tanken på att störta!). Jag använder ordet lära, eftersom hjärnan lär sig konstant utifrån vilka konsekvenser som inträffar. 

Tänk dig nu att istället för att ta upp mobilen, problemlösande eller lugnande tankar, så övar du på en accepterande hållning gentemot tankarna. Dom får finnas och du behöver inte lösa dom, kanske till och med tänker du värsta tanken! Till en början kanske det är frustrerande, men efter ett tag lär sig hjärnan att tankarna i sig inte är farliga och du kan känna en lättnad över att inte behöva älta och grubbla över dom. vilket beteende har hjärnan lärt sig fungerar för orostankar? Acceptans och att det räcker med att bara observera dom. Efter att ha tränat på det beteendet lär sig hjärnan att acceptans är ett beteende för att hantera jobbiga tankar. 

1

Till en början kan man dock göra en lista på vilka konkreta beteenden som man har för mycket av respektive för lite av. Försök att välja verkliga beteenden, inte så kallade icke-beteenden. Icke-beteenden kan vara att inte slappna av, inte motionera etc. Det säger inte så mycket om vad det är vi faktiskt gör.

Utifrån den listan kan man fokusera på ett fåtal som väger tyngst i påverkan på mående. Förhoppningsvis kan man fylla på listan genom att använda sig av beteendeexperiment. När man har valt ut de beteenden man vill fokusera på kan man fylla i dom i arbetsbladet.

 

2

Öppna gärna arbetsbladet beteendeanalys och läs igenom de olika komponenterna. Försök fylla i dina egna beteenden som du valt att fokusera på. Fundera över vilka konsekvenser som gör att vissa beteenden fortsätter och hur man kan förändra dessa. Kan det handla om att ändra konsekvenser, minska sannolikheten för att situationen återkommer eller söka efter alternativa beteenden?

Flera böcker med KBT som grund går igenom beteendeanalys!